Ta ledigt?

”Behöver du ledigt?
Så klart du får det!”

Så skönt att höra någon säga det.
Chefen till exempel.
Eller kanske Gud?

Ibland hör jag någon säga:
”Nu tar jag ledigt från kyrkan.”
Kanske någon av oss anställda
ibland någon medlem.
Och jag tror en del av oss
tänker så när sommar
och ledighet kommer:
Nu vill jag ta ledigt från kyrkan…

Och det är absolut ok att tänka så.
Chefen – i detta fall Gud –
säger helt säkert:
Så klart får!
Så klart du ska!

För om du känner så –
att du vill ta ledigt,
så betyder det
att kyrkan för dig
har börjat andas
jobb
och plikt
och ansträngning.
Och då är det tid
för paus och andrum!

Men det gör mig lite sorgsen
om det är så.
Och jag är övertygad
om det inte är Guds
tanke eller vilja.

Gud vill,
så vitt jag förstår,
att kyrkan ska andas
gemenskap
glädje
vila
och frihet.
(Och en massa andra
goda ord förstås, som mod, vägledning, inbjudan, rättvisa…)
Att den ska ge
mer än den tar.

Visst får du ta ledigt
om du vill.
Men fundera på 
Varför det blivit så.
Och vad kyrkan är
och andas till dig.
Och vad Gud
andas i dig.
Tänk om 
det är så
att Gud 
vill fylla på.
Och kyrkan
är den brunn
du fått
att ösa ur.

Så välkommen till kyrkan i sommar!
Guds stora kyrka – med många olika lokaler.
Den finns där, nära dig var du än är.

Så här bjuder vi till gudstjänst i Equmeniakyrkan och vår närhet den här sommaren:
23 juni: 10.00 Gudstjänst på bakgården (om vädret tillåter) med Niklas och Linda Youngström Hallman – ta med egen fikakorg
30 juni: 10.00 Sommarandakt med Birgitta och Göran Ljungberg – enkelt kyrkfika.
7 juli: 17.00 Nattvardsgudstjänst med Göran Holmberg och Rune Emanuelsson – enkelt kyrkfika. (Kyrkorna i Kaxholmen-Skärstad tillsammans)
14 juli: 10.30 Gudstjänst i Pingstkyrkan Kaxholmen (Kyrkorna i Kaxholmen-Skärstad tillsammans)
21 juli: 18.00 Mässa i Skärstad kyrka (Kyrkorna i Kaxholmen-Skärstad tillsammans)
28 juli: 10.00 Gudstjänst i Ansgariikyrkan med Anita Lindén och Karl-Ivar Karlsson (Tillsammans med Huskvarna och Ansgarii Equmeniakyrkor)
4 augusti: 10.00 Nattvardsgudstjänst med Rosie Gard och Piah Sandberg – enkelt kyrkfika. (Tillsammans med Huskvarna och Ansgarii Equmeniakyrkor)
11 augusti: 10.00 Gudstjänst i Huskvarna Equmeniakyrka med Bengt Cederblad och Anna Eriksson (Tillsammans med Huskvarna och Ansgarii Equmeniakyrkor)

De tillfällen vi kan sänder vi också i kyrkans Youtube-kanal: Equmeniakyrkan Kaxholmen

 

 

 

/andreas sköldmark
pastor

Förmindre

Det finns inget sådant ord.
Förmindre.
Men det skulle kunna göra det!
Som motsatsen till förmer.
Att vara förmer
är att vara lite finare,
lite bättre.
Ofta i sammanhang 
som är negativa.
Som i: ”Han anser sig vara
lite förmer än de flesta”.

Ibland har det förknippats
med mig.
Och sådana som mig.
Frikyrkliga.
Att vi skulle anse oss vara 
lite förmer.
Skötsamma. 
Dugliga.
Lyckade.

Det är sorgligt
om det är så.
Och jag ber, uppriktigt,
att det inte ska vara så!
För det är ju inte sådan jag är.
Eller vi är.
Vi som tycker oss behöva
gemenskap med Gud.
Om det är något särskilt med oss.
Så är det i så fall det motsatta:
Vi är förmindre.
Vi tycker inte vi reder livet själva.
Vi känner oss ofta otillräckliga.
Ibland misslyckade.
Ibland som förlorade.
Och alltid i behov
av kärlek och nåd.

Och vi har funnit det
hos Jesus.
Eller blivit funna av Jesus.
Gud själv mitt ibland oss.

Om honom sas det.
(föraktfullt)
”Den mannen umgås med syndare
och äter med dem.”
En sådan vill jag vara
i vår tid och värld.
En sådan som Jesus umgås med.
En som är förmindre.

Välkommen till gudstjänst på söndag!
Kyrkoårets tema är: Förlorad och återfunnen.
Läs gärna texterna som en god väg till gudstjänsten:
Psaltaren 119:170-176
Mika 7:18-20
Lukas 15:1-7
Romarbrevet 5:6-11
https://www.kyrkoaretstexter.se/

Medverkan av Frida Hellsing, Astrid Rudenstam, m.fl.
Sång och musik av Ida Christensson.
Kyrkfika.

/andreas sköldmark
pastor

Sitta fast

Någon har sagt:
När Gud kallar
märker man 
vad man sitter fast i…

Vi lever i en tid
som också är ett system
som vi liksom
har fastnat i.
Både som enskilda
och som global gemenskap.
Ett materialismens och
tillväxtens ekorrhjul.
Där vi förbrukar
resurser som motsvarar
drygt fyra jordklot.
Och vi finner inte
vägen ut.
Det snurrar så fort
att ingen vågar kliva av.
(Nu generaliserar jag!)
Det är som Mauro Scocco sjöng
(länge sedan)
”I loppet som vi springer
är det ingen som vinner”.

När det inför EU-valet 
talas om nödvändiga förändringar
som behöver göras
så blir frågan:
Och var finns pengarna?
Det är som om
vår egen välfärd,
och bekvämlighet,
står i vägen.
Så att vi inte ser
att vi susar mot kanten
och snart tippar över.
(Klimatets tippingpoints)

Söndagens tema är: Kallelsen till Guds rike.
Och Jesus utmanar mig:
Vill du komma?
Eller sitter du fast i något
som hindrar dig
att komma till min fest?

Det är en söndag som handlar om
vad som är viktigt
på riktigt.
Egentligen.
Både här och nu
för oss och våra barn.
Men också för andra
och deras barn.
Frågan ställs också
med bäring
på evigheten.

Men söndagen handlar också
om en god Gud
som bjuder in
och vill ha huset fullt!

Välkommen till gudstjänst på söndag!
Läs gärna texterna som en god väg till gudstjänsten:
Psaltaren 65:2-5
Sakarja 3:1-7
Lukas 14:15-24
Uppenbarelseboken 19:5-9
https://www.kyrkoaretstexter.se/

Medverkan av Charlotte Rosengren, Andreas Sköldmark, Mikael Folkesson m.fl.
Sång och musik av Amanda Sparf och Birgitta Häggström.
Det blir också barnvälsignelse.
Kyrkfika.

 

 

 

 

 

 

 

/andreas sköldmark
pastor

Nytt liv – verkligen…

Nytt liv.
Så hette en månadstidning när var ung.
Den bytte skepnad och namn till Trots Allt
och gavs ut fram till 2009.
Ett kristet ekumeniskt månadsmagasin
som skrev om tro och samhälle.

Jag minns, särskilt Nytt Liv, som ganska radikalt.
Både om livet och om tron.
(Jag tror att tonen mjuknade lite till Trots Allt.)
Nu när jag läser söndagens texter påminns jag
om den där radikaliteten.
Då i tydliga artiklar om fredsrörelse och pacifism.

På söndag är temat i kyrkoåret Vårt dop.
I texterna beskrivs dopet som en pånyttfödelse.
Som en väg till ett nytt liv.

Jag tillhör dem som sedan barnsben vuxit in i tron.
Mitt dop i tonåren var viktigt för mig,
men det innebar ingen radikal förändring.
Inget ”nytt liv”.
Det var mer som ett tydligt, och rejält,
kliv på den väg jag redan gick.

När jag nu läser texterna inför 
är det något som väcks i mig.
En längtan.
Ett hopp.
En utmaning.
Att livet med Gud ska vara mer ”nytt”.
Kanske lite mer radikalt.
Inte konstigt och udda.
Utan ett liv nära rötterna.
Som finner näring
och riktning
i djupet.
(radix=rot)

Kanske är det en livskris?
I så fall en lång sådan.
Eller så handlar det
om den värld jag ser omkring mig.
Att det i valtider blir så tydligt.
Att Jesu budskap
om Guds gränslösa kärlek
är på undantag.
Och jag vill tydligare stå upp för den.
Säga att vi inte kan ställa vår egen välfärd
mot flyktingmottagande.
Vår egen konsumtion och livsstil
mot insekter och isbjörnar.
Att det inte är antingen eller.
Att måste vara både och.
Gränslös kärlek.
Inte bara som vackra ord.
Utan som verkligt liv.
Nytt liv.

För här är ingen längre jude eller grek,
slav eller fri, man eller kvinna –
alla är vi ett i Kristus Jesus.
För nu lever inte längre jag
– Kristus lever i mig.

Välkommen till nattvardsgudstjänst på söndag.
Kyrkoårets tema är Vårt dop.
Läs gärna texterna:
Hes 36:25-28 
Rom 6:3-11
Joh 3:1-8
Ps 66:5-12
https://www.kyrkoaretstexter.se/

Medverkar gör Andreas Sköldmark, Frida Hellsing, Erik Gustavsson, Anders Nordin, Hasse Lann m.fl.
Sång och musik av Dick Uggla och Maria Uggla. Birgitta Häggström
Sommaravslutning för Söndagsskola och Klubb 10.12+
Kyrkfika

 

 

 

 

/andreas sköldmark
pastor

Som treveckorssallad

Det är ju lite inne.
Med det syrade,
som treveckorssalladen.
Riva vitkål, rödkål och morötter.
Strimla purjolöken fint
och kanske en paprika.
Sedan lagen.
Socker, vinäger, lite salt och örtkryddor.
Man kokar upp
och slår sedan över salladen
som blir –
genomsyrad.
Och står sig.

Liksom i den urgamla texten
från första mosebok:
Lyssna alla!
Gud är en.
Och du ska älska Gud
på alla sätt.
Lägg de orden på hjärtat,
säg dem hemma,
när du är ute och går,
när du lägger dig och går upp.
Inpränta dem i barnen,
skriv det på dörrposten,
din panna,
över stadsporten…

Som en lag
att slå över hela livet,
över allt liv.
Och låta det bli genomsyrat.
Av Gud.
Så det håller.
Står sig.
Ända in i evigheten.

En text som hör till söndag.
Heliga trefaldighets dag.
Kanske är det ett sätt att förstå mysteriet
treenigheten.
Att den genomsyrar allt.
Fader, Son och Ande.
I allt.
Över allt.
Överallt.

Välkommen till gudstjänst på söndag.
Kyrkoårets tema är Gud – Fader, Son och Ande.

Läs gärna texterna som en god väg till gudstjänsten:
5 Mosebok 6:4-9
Psaltaren 113:1-6
Matteus 11:25-27
https://www.kyrkoaretstexter.se/

I gudstjänsten medverkar Andreas Sköldmark, Karin Sturm, Lisbeth Rubensson m.fl.
Söndagsskola och Klubb 10.12+
Kyrkfika.

Gudstjänsten kan också ses i kyrkans Youtube-kanal:
Equmeniakyrkan Kaxholmen.

/andreas sköldmark
pastor

Ditt eget språk

Pingst brukar kallas hänryckningens tid.
Men bättre är nog språkundrets tid.
När Gud, som Ande, kommer
till lärjungarna och världen
sker ett verkligt under;
var och en får höra
om Guds stora gärningar
på sitt eget språk!
Var och en.
På ett språk du förstår.
Det är andens verk.

Loris Malaguzzi
skriver i en dikt
att barn föds med 100 språk
och sedan i världen
berövas alla 
utom ett.
Det är ett sorgligt konstaterande.
Och det ligger något i det.

Kanske gäller det också Gud?
Att vi berövat Gud 
de flesta språken.
Och ställt in våra öron
bara på ett fåtal?
De som ryms inom kyrkans
hank och stör.
De språk och de ord
vi förväntar oss är Guds.
Och därför hörs Gud så lite
i vår värld.
Och Jesus upprepar; 
Hör du som har öron…

Då är det spännande,
vilsamt och vackert
att få tro att det finns ett språk
för varje människa.
Att anden talar miljarder språk
och att det finns ett just för dig.
Det gör mig glad.
Och hoppfull.
Och får mig att vandra varsamt genom dagen.
Med alla mina sinnen öppna
nyfiken och förväntansfull.
Hur ska anden tala till mig?
Till oss?
Kanske i majveronikans sköra skönhet,
eller barnens lek och musikens puls?
Kanske i min väns frågor och blick eller
i bibeltextens trycksvärta?
Kanske i P1-rösten eller podden jag väljer?
Kanske i de tysta mellanrummen i mitt liv?

Jag får gå, varsamt nyfiken och förväntansfull
i pingstens – språkundrets tid.

Välkommen till gudstjänst på söndag!
Det är pingstdagen och kyrkoårets tema är:
Den heliga Anden.
Läs gärna texterna som en god väg till gudstjänsten:
1 Mosebok 11:1-9
Psaltaren 104:27-31
Johannes 14:25-29
Apostlagärningarna 2:1-11
https://www.kyrkoaretstexter.se/

I gudstjänsten medverkar Frida Hellsing, m.fl.
Sång och musik av Lisa Nilsson, Emma Folkesson, Nathanael Rosengren, Adina Nilsson, Eliott Youngström Dahlgren, Helmer Kiland och Melvin Röklander. Birgitta Häggström.
Söndagsskola och Klubb 10.12+
Kyrkfika.

Gudstjänsten kan också ses i kyrkans Youtube-kanal:
Equmeniakyrkan Kaxholmen.

/andreas sköldmark
pastor

Jag varnar dig

Det är kanske den dikt
jag läst flest gånger.
Ylva Eggehorns
som börjar med orden:
”Jag varnar dig
följ honom inte”.
Något i den
drar mig.
Drabbar mig.
Lockar mig.

Vi ser det kanske inte
men många texter i bibeln
är ”varningstexter”.
Fyllda av kamp, prövningar
och lidande.
Allt drabbandes den som lyder Gud
eller följer Jesus.
Patriarkerna, profeterna, lärjungarna och
de första kristna.
Vägen de går är inte enkel.

Det är en skildring av livet som det är
som möter oss på bibelns blad.
Att känna igen sig i.
I söndagens text säger Jesus:
”Den tid kommer
då den som dödar er
tror sig bära fram ett offer åt Gud”.
Ord som besannats många gånger
genom historien.
Ord också för vår tid.
”Jag varnar dig
följ honom inte”.

Ändå går de vägen:
Patriarker, profeter, lärjungarna
och de första kristna.
Miljoner efter dem.
En av dem är jag.
Hur kommer det sig?
Ylva Eggehorn svarar:
”Jag varnar dig,
fast jag vet att redan är för sent –
Han har dig redan.
Han har dig i blommorna..
i kamomillen…
i sparvarna…”

Så är det nog.
Han har oss redan.
Gud vare tack och lov!
Och då finns ingen annan väg att gå
än genom livet som det är.
Den smala vägen.
Men också detta:
Vi går inte ensamma.
Han har gått före
och Hjälparen går med
och visar oss vägen.

Välkommen till gudstjänst på söndag!
Det är söndagen mellan Kristi Himmelsfärd
och pingsten. Temat är: Hjälparen kommer.
Läs gärna texterna som en god väg till gudstjänsten:
Psaltaren 33:18-22
Sakarja 14:6-9
Johannes 15:26-16:4
Romarbrevet 8:16-18
https://www.kyrkoaretstexter.se/

I gudstjänsten medverkar Frida Hellsing, Rune Emanuelsson m.fl.
Sång och musik av Niklas Youngström Hallman, Birgitta Lekenstam.
Söndagsskola och kyrkfika.

Gudstjänsten kan också ses i kyrkans Youtube-kanal:
Equmeniakyrkan Kaxholmen.

 

 

 

 

 

/andreas sköldmark
pastor

Tjata hjälper!

Inte varje förälders drömrubrik.
Inte det man vill,
att det ska gå att tjata sig till saker.
Ändå är det nog så.
Att det hjälper att tjata.

Först kanske tjatet väcker motstånd.
Sedan ilska.
Så trötthet och irritation.
Till slut kanske ett vredesutbrott.
Men med tiden,
om tjataren inte ger upp,
så händer något.
Det är som att motstånd nöts ner.
Sakta och obevekligt.
Droppen som urholkar stenen.

Märkligt nog verkar det också gälla Gud.
I alla fall om man ska tro Jesus.
I söndagens evangelieberättelse så möter vi
en änka som får en domare att ge med sig.
”annars pinar hon livet ur mig
med sitt springande”.
Skulle det alltså gå att tjata sig till sitt bönesvar?
Ändrar sig Gud bara för att jag är påstridig?
Jag vet inte.
Men texten antyder det.
Fast jag tror poängen ligger någon annanstans.
I inledningen till berättelsen.
Där Lukas skriver:
”För att lära dem att alltid be
och inte ge upp.”
I fokus står bedjaren.

Tiden utkristalliserar vad som är 
verkligt viktigt.
Det vi inte släpper taget om.
Fred.
Rättvisa.
Godhet.
Helande.
Kärlek.
Liv.
Det nära – och det större.
Det ska vi inte släppa taget om.
Det ska vi aldrig sluta be om.
Och bönens tjat
tror jag mest av allt
förändrar tjataren.

Välkommen till nattvards- och dansgudstjänst på söndag!
Kyrkoårets tema är bönen.
Läs gärna texterna som en god väg till gudstjänsten:
1 Mosebok 18:26-32
Psaltaren 13
Lukas 18:1-8
Efesierbrevet 3:14-21
https://www.kyrkoaretstexter.se/

I gudstjänsten medverkar dansare under ledning av Ida Christensson och Malin Arvidsson.
Andreas Sköldmark, Rosie Gard m. fl.
Orgel/piano: Birgitta Häggström
Kyrkfika

Gudstjänsten kan också ses i kyrkans Youtube-kanal:
Equmeniakyrkan Kaxholmen.

 

 

 

 

 

/andreas sköldmark
pastor

Trons giraff

Det fanns förstås andra djur.
Men hos oss var det en giraff.
Den hängde på köksväggen
och med tiden fylldes dess streckade hals
(av nåd) med namn och år.
Jonatan 3, 4,  5, 6…
Mattias 3, 4, 5, 6…
Miriam 3, 4, 5, 6…
men hennes streck kom alltid
lite nedanför de andra.
Lite kortare var hon.
Ändå var också hennes streck,
lika mycket,
en berättelse om växande.
För det var det som giraffen
handlade om.
Hur barnen växte.

När jag växte upp
fanns ingen giraff.
Då var det streck på dörrposten.
Med mitt och syskonens namn.
Men också det var en berättelse
om växande.
Och barnet kunde gå och titta
sträcka på sig.
”Titta! Jag har vuxit!
Nu är jag över en meter lång!”
(Vilket var en viktig gräns på nöjesfältet).
Och glädjas tillsammans med föräldern.

På söndag är kyrkoårets tema: 
Växa i tro.
Jag undrar – finns det en trons giraff?
En slags måttstock för min tro?
En andlig dörrpost där vår Herre drar streck?
Så att vi båda kan glädjas
över att den växer.
Tron.

Jag undrar,
men jag vet inte.
Men jag vet
att allt som lever
också växer.
I sin tid.
I sin takt.
Och att det också
gäller min tro.

Välkommen på gudstjänst på söndag.
Läs gärna texterna som en god väg till gudstjänsten:
Psaltaren 98:1-8
Hosea 11:1-4
Johannes 16:5-11
1 Johannesbrevet 4:10-16
https://www.kyrkoaretstexter.se/

I gudstjänsten medverkar Andreas Sköldmark, Karin Sturm, Gunvor Hederos, Helena Höglund m.fl.
Sång och musik av Ida Gustafsson, My Udin, Alisia Sparf, John Sjöstedt och Eliott Youngström Dahlgren. Lisbeth Rubensson orgel.
Söndagsskola och Klubb 10.12+
Kyrkfika

Gudstjänsten kan också ses i kyrkans Youtube-kanal:
Equmeniakyrkan Kaxholmen.

 

 

 

 

 

/andreas sköldmark
pastor

 

Vägen och mödan

Motorvägen leder aldrig
hela vägen fram 
till smultronstället.
Du måste alltid svänga av.
Sakta ner.
Till en smalare väg
krokigare, med korsningar
och avtag.
Och de sista stegen
får du gå.
För till livets smultronställen
går bara smala vägar.

Och de är inte lika enkla
att färdas på.
Kräver ett mått av möda.
Ibland lite vilsegång.
Eller att fråga någon
som gått före.
Men när man kommer fram,
när vyer öppnar sig,
eller dörrar,
eller smultrondoften,
eller hemkänslan –
då vet man 
att det var värt mödan.

På söndag är kyrkoårets tema Vägen till Livet.
Det handlar förstås
om Honom
som säger sig vara
Vägen,
Sanningen
och Livet.
Också dit,
till gemenskapen med Honom,
är vägen smal
och porten trång.
Men när man väl är där –
då vet man
att det är värt mödan!

Välkommen till gudstjänst på söndag.
Kyrkoårets tema är ”Vägen till livet”.
Läs gärna texterna som en god väg in i gudstjänsten:
Psaltaren 147:1-7
Jesaja 54:7-10
Johannes 16:16-22
Hebreerbrevet 13:12-16
https://www.kyrkoaretstexter.se/

Hos oss firar vi en gudstjänst som förlänger förra söndagens tema: den gode herden. En gudstjänst tillsammans med Smulans förskola.
I gudstjänsten medverkar Frida Hellsing och förskolans barn och personal.
Kyrkfika

Gudstjänsten sänds också i kyrkans Youtube-kanal: Equmeniakyrkan Kaxholmen.

 

 

 

 

 

/andreas sköldmark
pastor