LAGOM – ETT VACKERT ORD!

Lagom.
Ibland säger man att det är det mest svenska av svenskt.
Att ”vi” (vilka vi nu är) är lagom.
Inte för mycket.
Inte för lite.
Utan lagom.

Någon tycker nog att det är ett tråkigt ord.
Inte färgsprakande och intensivt.
Utan lite mellanmjölk.
Beige.
Tråkigt helt enkelt.

Men jag tycker det är vackert.
I alla fall sedan jag hörde någon berätta om ursprunget.
Att orden från början betydde ”laget – om”.
Att t ex drycken man drack skulle räcka till alla.
Man skickade bägaren och alla drack.
Men lagom mycket – så att det räckte åt alla.
Kanske lite beige.
Men också vackert!
Att dela.

Jag tänker på det ordet när jag läser texten om Mannat i Öknen som hör till söndagen.
Där det föll lagom mycket.
Så att det räckte.
Men om någon roffade åt sig.
Om någon var girig.
Då ruttnade det.
Lagom är bäst.
Så att det räcker.

Det handlar om Livets bröd på söndag.
Om Jesus som Brödet som mättar hunger.
Men det handlar också om delande.
Av tro och bröd.

Välkommen till gudstjänst i Equmeniakyrkan.
Fördjupa gärna ditt deltagande genom att läsa texterna innan:
2 Mos 16:11-18 
1 Pet 2:1-3
Joh 6:24-35
Ps 107:1-9

I gudstjänsten medverkar Alexander och Linnéa Stenmarker, Andreas Sköldmark, Ylva Magnusson m fl. 
Rosie Gard sjunger.
Det blir dop av barn och utgångskollekt till nödhjälp i Mocambique.
Kyrkfika i vanlig ordning!

Välkommen!

 

 

/andreas sköldmark
pastor

VAD SVARAR DU?

En ängel kommer till Maria.
Säger: ”Var inte rädd Maria. Gud gillar dig och du ska föda Guds son.”
Ungefär.
Och Maria svarar: ”Okej”.
Ungefär.

En alldeles unik och ovanlig händelse.
Långt från vår verklighet och värld.
Eller?

Egentligen är det inte unikt och ovanligt.
Jo, i en mening förstås.
Jesus föddes då.
En gång.
Som människa.
Och Gud.
Samtidigt.
”Utan åtskillnad och sammanblandning” som kyrkofäderna så klokt formulerade detta mysterium.

Ändå är det precis det som händer oss alla.
En ängel, budbärare från Gud, kommer och hälsar oss:
Var inte rädd.
Gud gillar dig.
Och Gud vill att du låter hans kärlek bli kropp i världen.
Varje dag.
Idag.

Som Maria kan vi undra hur det kan vara möjligt.
Och Gud svarar nu som då:
Helig Ande, Guds kraft, ska vila över dig.

Maria svarade Okej.
Vad svarar du?

Om vi vågar säga Ja.
Fast vi kanske tvivlar.
Om vi vågar säga Okej.
Fast vi kanske undrar.
Då tror jag att vi, liksom Maria, får sällskap på vägen.

Maria fick Elisabet som också skulle föda.
Vi får en syskon i Guds familj.
Ressällskap med samma uppdrag:
Att ge Gud kropp i vår värld.
Händer och fötter.
Mun och ögon.
Öron och värme.
Kärlek och omsorg.
Nåd och sanning.

Välkommen till gudstjänst på söndag – Marie bebådelsedag.
Läs gärna texterna för att fördjupa din erfarenhet:
Mik 5:2-4 
Rom 4:18-21
Luk 1:39-45 och Luk 1:26-38 (som läses varje år)
Ps 147:7-15

I gudstjänsten medverkar Maja Folkesson, Adina Wenell, Kirsten Björnlinger  m fl
Det blir sång och musik av musiker från Södra Vätterbygdens Folkhögskola.
Söndagsskola med filmvisning.
Kyrkfika.

Välkommen!

 

/andreas sköldmark
pastor

 

I VEMS SÄLLSKAP?

Sitter på en lunchrestaurang i centrum och funderar över sällskap. 
I vems sällskap lever jag mitt liv?

Frågan kommer med texten för denna söndag i bakgrunden.
Matteus berättar att Jesus är hembjuden till en farisé.
Man kan undra varför?
Är han ärligt intresserad?
Vill han lära sig mer om denne nye Rabbin som samlar folk?
Skulle han vilja ha honom som vän?
Eller är det mest som ”en fjäder i hatten” Jesus sitter där?

Så kommer hon.
Hon som stör bilden.
Objuden.
Opassande känslosam.
Ovärdig hans hus och sällskap.
Men inte för Jesus.

Det får mig att fundera över mitt livs sällskap.
Vem sitter vid mitt bord?
Har jag bjudit in Jesus också till mitt hem?
Mitt vardagsrum?
Varför har jag gjort det?
Som en fjäder i hatten.
Eller för att jag verkligen vill ha en relation?
Och är jag redo för en objuden gäst som också behöver hans – och mitt – sällskap…

Du som läser detta är i alla fall bjuden – till gudstjänst i Jesu sällskap.
På söndag i Equmeniakyrkan.
Vi firar gudstjänst med Smulans förskola. Barn och pedagoger medverkar, liksom Anders Nordin, Andreas Sköldmark m fl
Kyrkfika i vanlig god ordning.

Läs gärna söndagens texter som en väg till fördjupning av möten och mötet.
1 Kung 19:1-8 
1 Kor 10:12-13
Luk 7:36-8:3
Ps 130

Välkommen!

 

 

/andreas sköldmark
pastor

DET HÄR ÄR LIVET

Hon upprepade de orden på slutet.
När livet var på väg att tas ifrån henne.
Inte som ett kallt konstaterande.
Utan med värme till de som redan sörjde.
”Det här är livet.”

Som om hon sa: vi kan inte vänta oss annat.
Vi har haft goda stunder.
VI har fått kämpa.
Men nu går det mot sitt slut.
Lite fortare än vi tänkte.
Men det hör också till.
Det här är livet.

Jag tänker på de orden när jag läser evangelietexten för söndag.
Jesus berättar för sina vänner att han ska lida, dö och uppstå.
Det är dit han är på väg.
Petrus reagerar som vi nog alla skulle gjort – och gör.
”Nej, det kan inte få hända!
Må Gud bevara dig från det!”

Då säger Jesus det oerhörda till Petrus:
”Håll dig på din plats, Satan. Dina tankar är inte Guds utan människors.”
Det är som Jesu rädsla för att inte orka, eller kunna, gå den väg som väntar bryter igenom.
Hans ilska över att bli frestad att välja en annan väg.
Precis som i öknen några år tidigare.

Men i hans ord finns också att det är mänskligt att tänka så.
Det är mänskligt att tycka att lidande och död inte hör till detta livet.
Det är mänskligt att tycka att det orättvist.
Att bli arg och ledsen när livet gör oss och andra illa.
Att be om att få slippa.
Det är mänskligt.
Och det är ok.

Men Gud ser något annat.
Att lidande och död också hör till livet.
Och vi har inte fått något löfte om att slippa undan.
”Där jag är, där kommer också min tjänare att vara” säger Jesus.

I fastetiden får vi öva oss att avstå.
För en gång måste vi avstå från allt.
Också livet.
Men vår tröst och vårt hopp är att den vägen har Jesus redan gått.
Och lovat att gå med oss.
Ingen går den ensam mer.

På söndag är kyrkoårets tema för gudstjänsten: Prövningens stund.
Välkommen att fira gudstjänst!
Läs gärna texterna som en väg till ett fördjupat möte.
1 Mos 4:3-7 
Jak 1:12-15
Matt 16:21-23
Ps 31:2-6

I gudstjänsten medverkar Frida Hellsing, Andreas Sköldmark m fl Sylvia Hermansson sjunger.
Det är söndagsskola och Klubb 10.12 och insamling till Equmeniakyrkans pastors- och diakonutbildning. (läs gärna nedan)
Och som en fortsättning på gudstjänstens gemenskap: kyrkfika!

/andreas sköldmark
pastor

___________________________________________

TILL EQUMENIAKYRKANS FÖRSAMLINGAR
10 mars är det bön- och offerdag för pastors- och diakonutbildning.
Equmeniakyrkan består av 690 församlingar runtom i vårt land. Från Trelleborg i söder till Malmberget i norr. Församlingen är Kristi kropp. Olika delar med olika funktioner. En viktig del i Kristi kropp är det vi i Equmeniakyrkan kallar de särskilda tjänsterna, diakoner och pastorer.
Gud är en personlig Gud som kallar alla till tjänst och en del till särskild tjänst. Det är inte en särskild sorts människor som Gud kallar till att vara pastorer och diakoner i Equmeniakyrkan. Det är kallelsen som är särskild.

Att vara pastor och diakon är att få möta människor i livets olika situationer och skiften. Det är att få gå med. Att lyssna och ta sig tid. Det är att vara förankrad i sin egen tro för att kunna dela den med andra. Att vara pastor är att kunna tolka och tyda bibeltexter, forma gudstjänster, leda församling och grupper, möta existentiella frågor, förstå samtiden, inspirera, utmana och trösta. Att vara diakon är att vara med och göra Guds kärlek synlig här på jorden. Denna kärlek tar sig många uttryck och den vill möta människors utsatthet med respekt, omtanke och solidaritet. Att vara diakon innebär att vara en röst för de utsatta i kyrka och samhälle, att synliggöra orättvisor och förtryck, både på ett strukturellt och personligt plan.

Att vara pastor och diakon kräver en bred kompetens. Därför behövs en utbildning som präglas av både bredd och fördjupning. En utbildning med både teoretisk skärpa och förankring i den praktiska verkligheten. Detta är en dag när vi i glädje och tacksamhet får vara med och göra skillnad, bidra både ekonomiskt och i förbön, för att vi ska ha goda medarbetare i vår kyrka också framöver. Stor del av utbildningen finansieras av statliga bidrag men inte allt. De medel vi idag gemensamt samlar in bidrar till att kunna genomföra andakter och gudstjänster, predikoövningar, röstoch talteknik, andligt forum, personbearbetande samtal med terapeut, forskning, temadagar, VFU med mera. Tack för din gåva och din förbön!

Marie Lindholm Handläggare medarbetarrekrytering, Kontaktperson diakonkandidater
Linnéa Lidskog Handläggare medarbetarrekrytering, Kontaktperson pastorskandidater