Vi har firat påsk. Påmint oss igen om det som är den kristna trons centrum; att graven är tom. Att Jesus har uppstått. Att evigheten tar plats i människornas hjärtan.
Kyrkoårets rubrik för söndagen; Påskens vittnen, kan vara lätt ångestskapande. ”Ska jag vittna? Men vad ska jag säga, jag som knappt vet vad jag tror…” Fast ändå. Jag tror att vi alla har något att berätta. Något som handlar om vår vardag och våra liv. Något som berör den som lyssnar. Ibland är det så att vi behöver berätta för att upptäcka vad vi själva egentligen tycker, tänker och tror. Som att det där luddigt tänkta och kända blir tydligt också för oss själva när vi delar det med någon annan.
Lärjungarnas möte med Jesus vid Tiberiassjön sker i deras vardag. ”En vanlig torsdag på jobbet.” Det verkar egentligen bara vara Johannes som känner igen Jesus. I alla fall från början. Men när han delar sin erfarenhet, vad han ser, så sker också något med de andra…
Jag är säker på att vi alla har något att berätta. Om tro och tvivel, om livets kamp och glädje, om ökenvandring och gläntor i skogen, något om det nu vi lever i. Låt oss dela. Låt oss berätta.
Läs gärna söndagens texter:
Jes 43:10-13
1 Kor 15:1-11
Joh 21:1-14
Ps 145:1-7
I Equmeniakyrkan predikar Gunnar Burman, Frida Hellsing leder gudstjänsten. Det blir sång av Maja Folkesson, Agnes Lann och Anna Brolin. Söndagsskola och kyrkfika – välkommen!
