Posts written by Andreas Sköldmark

Har du en julkrubba framme i jul?Kanske ska du vänta med att lägga dit Jesusbarnet?Eller inte lägga dit det alls? För det är något med tomrum.Det finns plats.Tomtens säck är oftast överfull.I alla fall i västvärlden.(Inte alltid.Inte hos alla.)Likaså julbordet. Krubban.Den särskilda platsen för Gudabarnet.Kan…

Det är motsägelsefullt.Vi bor (generellt i västvärden) i större hus än någonsin.Men ändå är det trångt.För många.I livet.”Det är lite mycket nu”. Inte så många har valt det själva.Det har liksom fyllt på ändå.Utan att fråga: får jag komma in?Inte ens på toa är man…

Jag satt i samtal.Med två plötsligt vuxna söner.(Tidens gång blir tydligare ibland)Om ditt och datt och julen.Då berättade deatt de som småvisste väl vart vi gömde julklapparna. Längst in i förrådet.Bakom flyttkartonger och madrasser.Ditt hittade de.Klämde och skakade på paketen.Gissade innehåll och till vem.Kanske kom…

Jag älskar dem!Astrids berättelser om kampen mellan ont och gott.Mio, min Mio, Ronja Rövardotter och Bröderna Lejonhjärta.De är på allvar.Vackra och hemska.Men alla burna av en troatt det goda segrar till slut. Men vägen är inte enkel.(inte heller för oss)Den förväntar mod.(också av mig)Motstånd(också av…

Det är mörkt!Både utomhusoch i världen.Och kanske känner duatt mörkret också tränger in.I kropp och själ.Coronapandemin förstärker mörkret. Det som ger oss människor ljus:MötenGemenskapNärhethar nu fått snäva gränser.Kanske försvunnit helt.Ljuset fladdrar och flämtar. Men mitt i rakt inkommer ord som en glädje.Ett ljus i detta…

Ord kan devalveras.Förlora sitt värde.Bli liksom lite luggiga i kanten.Tunna och slitna.När de används för ofta.För slarvigt. Ett sådant ord är följare.Eller egentligen: efterföljare.Men det långa ordet orkar vi inte riktigt.Så det blir – följare.Ursprungligen: att följa någon.Som i följa efter.Gå.Sättas i rörelse.I samma riktning.Som…

Många ljus brinner redan.Fler kommer att tändas.På kyrkogårdar och vid entréer.I pumpor och ljusstakar.Varför tänder vi ljus? På det mörka halvåret.När jag hälsar på mina föräldrar.Efter lång bilresa och trötta resenärer.Så brinner alltid ett ljus vid deras trappa.Ibland en lykta.Om vintern en marschall.Men det brinner…

Han har syskon!Jesus, alltså.Fast jag har vetat om det.Läst om det.Så blir jag ändå lite förvånad.När jag läser söndagens evangelietext.Jakob, Josef, Simon och Judas.Fyra bröder.Och kanske lika många systrar… Vi talar sällan eller aldrig om det.Jesu familj.Jo, mamma Maria förstås.Och pappa Josef vid jul.Men inte…

Jag minns det som speciellt.Tryggt, varmt och skönt.Att som barnfå somna i bilen.Gärna i pyjamas.Och vid hemkomstenbli burentill sängen. I livets början.Och vid livets slut.Så blir vi burna.Det lilla barnet.Och den döda kroppen.Båda burna.Det är vår ingång och utgång.Det är fint. Men däremellan?Då får vi…

För många av oss är livet mödosamt.Rent av tungt.Särskilt i Coronapandemiens tid.Ensamheten blir tydlig.Begränsningarna många.Genom kyrkans gemenskap ett stråk av sorg.Av saknad.Alla är inte där.Alla kan inte vara med.Många får inte vara med.Och länge kommer det att pågå. Så kommer denna söndag!När lovsången ska ljuda.Texter…