VAD ÄR DET MED ADVENT?

Lite märkligt är det väl ändå?
Att första advent är den största kyrkogångsdagen i vårt land.
I det genomsekulariserade Sverige så söker sig plötsligt så många människor till våra kyrkor.
Tar sig tid.
Vill vara med.
Vad är det som drar?

Bered en väg och Hosianna i en tonart som nästan ingen kan sjunga i längre?
Berättelsen om Jesus som rider på åsnan?
Första adventsljuset?
Predikan?
…..

Jag vet förstås inte.
Och jag tänker att svaren är många.
Kanske lika många som vi är som kommer till kyrkan på första advent.
Eller så är svaret något så svårdefinierat och ordlöst.
Som en längtan.
En längtan efter gemenskap.
Och hopp.

Många är vi som saknar det.
Den känslan som bara infinner sig när vi är många tillsammans.
Och förenas av något.
Eller av Någon.
Som inte bara är den snabbt övergående glädjen över Marcus Bergs snygga mål i landslaget.
Eller om Frida Karlsson skulle slå Terese Johaug på 10 km fri stil. 
(vilket skulle vara en något mer långvarig glädje för mig)

Utan den känslan som bor i att vi är många tillsammans som delar något. Något som berör djupare.
På allvar.
Riktigt viktigt.
Att tillsammans få tro på något och Någon.
Söka en gemensam väg.
Dela förtvivlan och hopp.

När jag sjunger med i Bered en väg för Herran på söndag
så tror jag det är det jag längtar efter.
Som drar mig till kyrkan.
Gud och du och jag.
Tillsammans.

Så välkommen till adventsgudstjänst på söndag.
Det blir körsång, Bered en väg, Hosianna, Konkarongen, Predikan och en god glad gemenskap!

Medverkar gör Frida Hellsing, Andreas Sköldmark, Roger Siverth, Ann-Britt Björnlinger m fl Söndagsskola och Klubb 10.12 för barn. Sång av en kör under ledning av Birgitta Häggström
Och ett lite extra gott kyrkfika!

Läs gärna söndagens texter i förväg. Det fördjupar din erfarenhet.
Sak 9:9-10
Upp 5:1-5
Luk 4:16-23 och Matt 21:1-9 (som läses varje år)
Ps 24

 

/andreas sköldmark
pastor

MARANATA!

Maranata – namnet på en ganska extrem och konservativ rörelse inom kyrkan. Några minns säkert tidningsrubriker och Arne Imsen. 

Det namn man tog för rörelsen kommer från Arameiskan.
Det språk Jesus talade.
Och betyder ungefär: Du vår Herre, kom!
Det var ett rop i de första kristnas nattvardsordning.
En gemensam bön om att Jesus skulle komma tillbaka.
Snart.

Inte många av oss ber om det.
Jesu snara återkomst.
Det flesta ber nog snarare att han ska dröja.
Så att vi hinner leva.

Jag kan fundera över varför det är så.
Handlar det om Gudsnbilden?
Att vi innerst inne är lite rädda för Jesu återkomst?
Eller handlar det om perspektiv?
Att jag har det så bra och bara utgår från mitt eget.
För i ett större perspektiv.
När jag tänker på världen omkring.
All smärta och allt lidande jag ser, hör om, och möter.
Då är det verkligen en dag att längta till.
När Kristus konungen kommer för att upprätta sitt rike.
Där ingen sorg och inga tårar mer ska finnas.
Där, enligt söndagens text från Johannes, de som tror ska uppstå till livet.
Och de som inte tror ska uppstå till domen.

Vad betyder det?
Ingen vet väl säkert.
Att tron faktiskt är en gräddfil till himlen?
Ja, kanske…
Men framför allt att någon form av rättvisa ska ske.
Att ont och gott ska komma i dagen.
Sanningen om våra liv och världen bli synlig.
Också det längtar jag till.

Så jag ber gärna:
Maranata – Kom, Herre Jesus, kom snart!
Eller med orden vi faktiskt ber varje söndag:
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske.

 

Välkommen till gudstjänst på domsöndagen – Kristi Konungens dag.
Läs gärna texterna för söndagen – inte enkla men spännande:
Dan 7:9-10 
Upp 20:11-21:5
Joh 5:22-30
Ps 102:26-29

I Equmeniakyrkan är det gudstjänst med barnkör och dop av barn.
Medverkar gör Rune Emanuelsson, Andreas Sköldmark, Anders Nordin m fl
sång av barnkör från kyrkan under ledning av Maria Gustafsson och Anna Nilsson. 
Information om, och utgångskollekt till, Equmeniakyrkans internationella arbete.
Kyrkfika efter gudstjänsten.

 

 

/andreas sköldmark
pastor

 

 

FÖR VÄNTAN

Förväntan.
Eller För – Väntan.
Vad väcker det ordet hos dig?
När kände du förväntan?

Jag gick nyss och väntade på ett paket.
Något jag beställt som skulle komma med posten.
Och kände förväntan.
Ett drag av spänning.
Hade jag valt rätt?
Skulle det bli som jag trodde?
Skulle jag bli besviken?
Men allra mest en lite pirrande glädje.
Jag såg fram emot att paketet skulle komma.
Jag såg fram emot att öppna och ta emot.

I kyrkans år befinner vi oss på väg mot domsöndagen.
Kristi konungens dag.
Det handlar om tidens slut.
Att Jesus en gång ska komma tillbaka.
På samma sätt som han lämnade.
I alla fall enligt änglarna i apostlagärningarnas första kapitel.
Vad känner du när du tänker på Jesu återkomst?

I en av texterna står det att vi ska vara som tjänarna som väntar på sin Herres hemkomst.
Jag tänker förväntan.
För väntan.
En förväntan som gör något med mig.
För mig.
Ett rum i mig av beredskap.
Kanske finns där både ett drag av spänning och en pirrande glädje.

Välkommen att fira gudstjänst på söndag – i förväntans tid.
I Equmeniakyrkan har gudstjänsten rubriken Se Människan.
Frida Hellsing predikar, Olof Broström leder gudstjänsten.
Sång och musik av David Åhman, Andreas Jeppsson och Rasmus Holmberg.
Söndagsskola och Klubb 10.12.
Efter gudstjänsten – välkommen till kyrkfika!

 

 

/andreas sköldmark
pastor

 

HAR DU EN SYKOMOR?

Det är den fina berättelsen om Sackaios på söndag.
Han som var kort i rocken.
Som ville, men inte kunde få syn på Jesus.
För folk stod i vägen.

Kanske känner du igen dig?
Att någon, eller något, står i vägen.
För din längtan.
För din tro.

Kanske är det en människa.
Någon som behandlat dig illa.
Eller behandlat tron illa.
Kanske är det en händelse.
Något som gjort dig illa. 
En kyrklig företeelse.
Eller rent av ett bibelord.
Ett du bara inte kommer förbi.

Mycket kan stå i vägen…

Då är det bra med en Sykomor!
Något att liksom klättra upp i för att få ny utsikt.
En annan vy.
Det kan vara en människa du har förtroende för.
Där du kan prata om längtan och hinder.
Det kan vara en annan kyrklig tradition.
Eller kanske en skog att vara ärlig i.
Jag tror att den finns. 
Sykomoren som hjälper dig att få syn på Honom när han kommer förbi.

Jag tror också att det är för oss som för Sackaios.
När vi fått syn på Honom.
Då ber han oss kliva ner.
På marken igen.
För att möta oss hemma.
Där vi hör hemma.
Och när vi är hemma.
Och välkomnar Honom dit.
Hem.
Då kan liv förvandlas.

Välkommen till gudstjänst på söndag.
Kanske finner du en Sykomor.
Eller att Jesus kallar dig hem.
Läs gärna söndagens texter innan du kommer:

5 Mos 24:17-22 
Jak 2:1-8
Luk 19:1-10
Ps 40:14-18

I gudstjänsten medverkar P-O Ängegärd, Andreas Sköldmark, Jakob Kiland m fl sång och musik av Alma Udin, Clara Engvall, Nanny Johansson, Oskar Kiland, Emil Johansson
Söndagsskola
Kyrkfika 

 

/andreas sköldmark
pastor