Att kliva uppåt är för de flesta fint!
Få en högre lön.
Bli befordrad.
Flytta till ett större hus eller en finare lägenhet.
Byta till större bil.
Vidareutbilda sig.
Få fler gillande på sociala medier.
Jesu ord i söndagens evangelium får mig att fundera.
Först: ”Men med er är det annorlunda…”
Han säger till sina lärjungar att deras liv och gemenskap skiljer sig från denna världens.
Jag ser på mitt liv och mina grannars.
På vad sätt skiljer de sig?
I vilken mening bär mitt liv på detta Jesu annorlundaskap.
Och jag tänker att jag har en väg att gå.
Och att den vägen på något sätt handlar om att gå neråt.
Sedan: ”Den störste bland er ska vara som den yngste,
och den som är ledare ska vara som tjänaren.*
Återigen tänker jag att jag har en väg att gå…
Att vi som gemenskap och kyrka har det.
Och att den vägen på något sätt handlar om att gå neråt.
”downshifting” har någon kallat det.
Texten ur Filipperbrevet fyller på:
Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus.
Han ägde Guds gestalt, men vakade inte över sin jämlikhet med Gud,
utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt, då han blev som en av oss…”
På söndag är det enhetens söndag.
Enheten i Kristus.
Hur formas den i vår kyrka och mellan kyrkor.
Handlar det kanske om att kliva ett pinnhål neråt?
Välkommen till gudstjänst på söndag!
Det blir medverkan av Martin Eliasson och Frida Hellsing, några ungdomar och sång och musik av Maria Gustafsson m fl
Kyrkfika och söndagsskola.
/andreas sköldmark
pastor
