Vägen i valröran – att dö en smula

Den stora frågan i svenska medier:
Hur ska det gå att bilda regering?
Alla partier utropar sig till valets vinnare.
Alla vill samarbeta – men bara på sina egna villkor.

Mitt i detta kommer söndagens tema: Döden och Livet.
Johannes berättar om systrar vars sorg över deras döde bror byts i glädje.
Jesus uppväcker Lasaros från döden.
Paulus skriver om att han alltid bär Jesu död – och liv – i sin egen kropp.
Ganska svårsmälta texter.

Kan de hänga ihop?
Samhällsfrågan och den kristna berättelsen?
Jag tror det.

För jag tror att livet handlar om att dö en smula.
Jag tror att det är allas vår erfarenhet.
Inte bara att vi ser det i naturen där något alltid måste dö för att ge liv.
Både bland växter och djur.
Utan också att det finns som erfarenhet hos oss.
De gånger vi vågat släppa taget om vår prestige,
vågat erkänna vår svaghet och vilsenhet,
vågat vara sårbara och små.
De gångerna har också liv och kärlek vuxit hos oss
och mellan oss.

Samma med Gud.
Det är i erkännandet av min egen svaghet och rädsla
som relationen med Gud får liv och växer.

Precis det tror jag behöver hända i det politiska landskapet.
Om någon, eller några, vågar dö en smula.
Säga: vi klarar oss inte själva.
Därför ger vi upp en del av det som är vår politik.
För vi behöver er andra!
Då finns det också förutsättning för nytt liv!
Då finns det hopp och en väg att gå.

Kristen tro är en  berättelse om hopp!
Om trons hopp vi alltid får haka fast våra liv vid.
Att själva döden är en väg till livet.
Både nu och här och en gång då och där.
Både i våra enskilda liv och i vårt samhälle.

Välkommen till gudstjänst i Equmeniakyrkan på söndag.
Läs gärna texterna innan:
Jes 26:19 
2 Kor 4:7-14
Joh 11:28-44
Ps 107:18-22

I gudstjänsten medverkar Korsbandet med sång, Andreas Sköldmark, Marcus Antonsson m fl
Vi välkomnar årets konfirmander och vår nye ungdomsledare Martin Eliasson.
Gudstjänstens gemenskap fortsätter in i kyrkfikat!