FRIHET

Det är ett lite slitet ord; frihet.
Ändå bär det en längtan.
Att få vara fri.
Men fri från vad?
Och fri till vad?

Den ibland uppblossande debatten kring burka och nikab får mig att fundera.
Vi tänker lätt att ”de” är fångna, förtryckta kvinnor som måste dölja sina kroppar.
Men hur är det med ”oss” och de reklam- och modestyrda bilder som drabbar oss alla.
Som kanske tvingar unga kvinnor att exponera mer än de egentligen vill.
Som gör att de allra flesta är missnöjda med den kropp de fått för ingen klarar mediernas retuscherade ideal.
Hur fria är vi?

Inför söndag funderar jag på om det finns en särskild kristen frihet?
En som skiljer den sig från ”världens” sätt att tänka frihet?
Som mesta handlar om konsumentens ”fria” val på marknadens smörgåsbord.
Jag tror att det gör det.
Att Jesus bjuder in till en särskild form av frihet.

Välkommen till nattvardsgudstjänst på söndag.
Kyrkoårets tema är ”Friheten i Kristus”.
Läs gärna texterna:
2 Mos 23:10-12 
Gal 4:31-5:6
Mark 2:23-28
Ps 145:13b-18

I gudstjänsten medverkar Andreas Sköldmark, Jullia Wernholt och för första gången: Musikgruppen JAMBA.
Söndagsskolan börjar och det är kyrkfika i vanlig ordning.

 

/andreas sköldmark
pastor

PÅ VÄG

På söndag är det konfirmationshögtid i Equmeniakyrkan.
Vi har kallat gudstjänsten ”på väg”.
Därför att konfirmanderna är det.
Därför att vi alla är det.
Därför att Gud är det.

Att vara människa är att vara på väg.
Mot vad?
Ibland undrar jag det, om mig själv eller de jag möter.

Just nu svarar jag själv på den frågan – jag är på väg… hem.
Hem till mig själv.
Om det handlar mycket i livet om.
Att hitta hem till sig själv.
Till platser där jag får vara bara jag.
Utan de roller andras förväntan på mig skapar.
Men också hem till Gud.
Där Gud får vara bara Gud.
Evig kärlek och närvaro.

Om det har konfatiden handlat om.
Men självklart betyder konfirmationen inte att man kommer fram.
Den är en del av vandringen – av att vara på väg.

En gång tror jag vi alla kommer hem.
Bara Gud vet när och hur.
Det är det som gör vägen så spännande.

Välkommen att dela konfirmationshögtiden med ledare och konfirmander!
Det är högtid, glädje, nattvardsfirande och tårta.
Välkommen att vara på väg – medveten om att Gud alltid är på väg – till oss!

 

/andreas sköldmark
pastor

BEGÅVAD

Inte så många av oss säger det om oss själva: att vi är begåvade.
I det vill vi gärna vara ödmjuka.
Fast någon annan får gärna säga det!

Nu säger bibelordet det till oss.
Till var och en av oss.
(Det kanske till och med är Gud som säger det – genom orden.)
Du är begåvad!
Visst är det fint.
Vi kan alla sträcka på oss lite.
Kanske gå och till en spegel och titta på oss själva – vi som är begåvade.

Det står också att våra gåvor är till nytta.
Kanske lite väl pragmatiskt tänker någon.
I några engelska översättningar heter det att gåvorna är till ”the common good” – det gemensamma bästa.
Lite vackrare än ”till nytta”.
Men i vilket fall är också det fint.
Min begåvning är till något. 
Eller till någon.
Den är inte bara för min egen skull.
Utan också till någon annan.
Det är väldigt fint.

Så vilken är din begåvning?

På söndag är kyrkoårets tema: Nådens gåvor.
Välkommen till en gudstjänst som handlar om begåvning!
Läs gärna bibeltexterna innan:
Jos 24:16-18 
1 Kor 12:4-11
Luk 9:46-48
Ps 28:6-9

Medverkar gör Frida Hellsing, Astrid Pfaff Rudenstam, Maria Fridh m fl
Det är utgångskollekt till Equmeniakyrkans internationella arbete..
Efter gudstjänsten kyrkfika.
(Är du här för första gången så bjuder vi på fikat!)

Välkommen!

FÖRSKINGRING!

Man kan bli lite förvånad.
Åtminstone blir jag det.
Jesus lyfter fram en förskingrare på söndag.
Och säger att det han gör är bra!!!

Det är inget vackert porträtt som målas av mannen.
Det sägs att han förskingrar av det han är satt att förvalta.
Ja, det står så; han beskylls för att förskingra.
Och inte verkar det osannolikt att det faktiskt är så, för när hans herre avskedar honom på grund av det han hör, då gör förvaltaren just det: förskingrar.
Han kallar till sig människor som är skyldig hans herre pengar och skriver ner skulden.
Gör han det för att han vill vara god?
Nej.
Han gör det för att han inte vill jobba!
”Gräva orkar jag inte, och tigga skäms jag för…”
Men han vill minsann bli omhändertagen av andra när han får sparken.
Så han efterskänker skulder som inte är hans att efterskänka.

”Och Herren berömde den ohederlige förvaltaren för att han handlat klokt.”
Så står det.

Jag vet inte om jag håller med Jesus.
Gjorde han verkligen rätt den där mannen? 
Han skänkte bort pengar som inte var hans – utan att fråga först.
Han lät folk som lånat pengar slippa undan att betala tillbaka allt de lånat – slippa ta ansvar för det de gjort.
Och han gör det för sin egen skull.
Är det klokt handlat?

Varför berättar Jesus denna liknelse?
Vad tänker du?
Läs den gärna, och de verser som följer, tillsammans med de andra texterna som hör söndagen till.
Vad rör de vid i ditt liv?
I mitt ställer de frågan om ägandet och generositeten.

Välkommen till gudstjänst på söndag.
Temat i kyrkoåret är ”Goda förvaltare” och texterna som hör till är:
Lukas 16:1-13
Amos 8:4-7 
2 Timotheosbrevet 4:1-7
Psaltaren 8
Andreas Sköldmark m fl medverkar och det är kyrkfika efter.

 

 

 

 

/andreas sköldmark
pastor