Många upplever att livet är alltför välfyllt, t o m att det svämmar över. Andra kan uppleva livet som alltför tomt.
Hur vi än känner är fastetiden en gåva till oss. Till det välfyllda livet är gåvan att vi får rensa lite, avstå och ta bort, för att söka det som är riktigt viktigt.
För det liv som saknar är fastan en tid att fylla på med Guds och människors närvaro.
Under fastan vill vi i Equmeniakyrkan, tillsammans med Svenska kyrkan, bjuda in till en särskild rytm med daglig bön och en mötesplats mitt i veckan.
Vi vill erbjuda ”Modet att avstå” som en gemenskapens väg i fastetid.
Den som vill ger sig själv och Gud ett fastelöfte. Löftet är tredelat:
– att avstå något i livet (t ex någon måltid, tidningsläsande, tv-tittande, facebook…) för att under fastan ge mer tid åt relationer; till Gud och människor.
– att avsätta minst ett tillfälle om dagen till bön (en enkel ordning kommer att finnas för morgon- middags och aftonbön)
– att i möjlig mån delta i onsdagskvällarnas nattvard i fastetid, växelvis i Equmeniakyrkan och Landsjökyrkan.
Efter andakterna finns ett enkelt fika för den som vill dröja kvar och samtala en stund. Varje onsdag är så klart öppen för den som vill att komma – fastelöfte eller inte.
(Fastan sträcker sig från 1 mars till påskhelgen)
Vill du vara med? Är du nyfiken och vill veta mer? Välkommen nu på onsdag – askonsdagen – 1 mars kl 19.30.
”Att gallra är att acceptera begränsningens princip. Det är nödvändigt att anpassa mängden av växter till det utrymme vi har till vårt förfogande, i annat fall kommer skörden att bli klen och ynklig.
Det samma gäller den inre trädgården. Det stycket jordmån som är vårt liv kan inte rymma hur många plantor som helst. Vi kan inte vara allt, hinna allt, umgås med alla och odla alla intressen vi skulle önska. Att gallra i önskade resmål eller rentav bland alla de många bekantskaperna som pockar på tid och uppmärksamhet – inte av förakt för det sociala livet men för at kunna fördjupa verklig vänskap – allt detta tillhör fastans område.
När Jesus säger att ’bara en sak behövs’ utmanar han den goda mångfalden i våra liv och kallar oss att söka den saliga enfalden.”
Peter Halldorf
