Ibland är det som om livet självt krockar med våra föreställningar om hur det ska vara.
Faktiskt sker det ganska ofta – ja, nästan jämt.
Är man kristen verkar det dessutom som om det sker ännu oftare.
Som om någon sagt: ”bli kristen så löser sig allt”. Jag vet inte var den föreställningen kommer ifrån – att livet ska vara lätt att leva och särskilt lätt om man kallar sig kristen. Ändå möter jag den ganska ofta. Inte så att någon säger det. Men när livet inte blir som man tänkt sig så står man där besviken.
Jag känner inte igen det när jag läser evangelierna i alla fall. Att livet med Jesus skulle vara enkelt. Den väg Jesus går är ju på intet sätt enkel. Han talar själv om att porten är trång och vägen smal och dessutom svår att finna. Också lärjungarna hade svårt att förstå den väg Jesus gick och de fick följa. Den stämde inte med vad de föreställt sig. Ändå gick de. Kanske hade de inget val? Kanske var det så att i Jesu närhet blev vägen – inte lätt – men meningsfull.
På söndag är det fastlagssöndagen, inledningen på fastlagen som är tre dagar av förberedelse inför fastan; fastlagssöndag, blåmåndag och fettisdag. Temat i kyrkoåret är ”kärlekens väg”. Läs gärna texterna och ät en fettisdagsbulle på tisdag!
Jes 52:13-15
1 Kor 13:1-13
Luk 18:31-43
Ps 86:5-11
I Equmeniakyrkan Kaxholmen inbjuder vi till Andrums-gudstjänst kl 17. Mer tid för stillhet, eftertanke och kärlekens måltid: nattvarden. Frida Hellsing, Rune och Cecilia Emanuelsson, Hanna Bogren och Arvid Öhrn medverkar. Efter gudstjänsten fika med fralla.
Välkommen!
