Hon upprepade de orden på slutet.
När livet var på väg att tas ifrån henne.
Inte som ett kallt konstaterande.
Utan med värme till de som redan sörjde.
”Det här är livet.”

Som om hon sa: vi kan inte vänta oss annat.
Vi har haft goda stunder.
VI har fått kämpa.
Men nu går det mot sitt slut.
Lite fortare än vi tänkte.
Men det hör också till.
Det här är livet.

Jag tänker på de orden när jag läser evangelietexten för söndag.
Jesus berättar för sina vänner att han ska lida, dö och uppstå.
Det är dit han är på väg.
Petrus reagerar som vi nog alla skulle gjort – och gör.
”Nej, det kan inte få hända!
Må Gud bevara dig från det!”

Då säger Jesus det oerhörda till Petrus:
”Håll dig på din plats, Satan. Dina tankar är inte Guds utan människors.”
Det är som Jesu rädsla för att inte orka, eller kunna, gå den väg som väntar bryter igenom.
Hans ilska över att bli frestad att välja en annan väg.
Precis som i öknen några år tidigare.

Men i hans ord finns också att det är mänskligt att tänka så.
Det är mänskligt att tycka att lidande och död inte hör till detta livet.
Det är mänskligt att tycka att det orättvist.
Att bli arg och ledsen när livet gör oss och andra illa.
Att be om att få slippa.
Det är mänskligt.
Och det är ok.

Men Gud ser något annat.
Att lidande och död också hör till livet.
Och vi har inte fått något löfte om att slippa undan.
”Där jag är, där kommer också min tjänare att vara” säger Jesus.

I fastetiden får vi öva oss att avstå.
För en gång måste vi avstå från allt.
Också livet.
Men vår tröst och vårt hopp är att den vägen har Jesus redan gått.
Och lovat att gå med oss.
Ingen går den ensam mer.

På söndag är kyrkoårets tema för gudstjänsten: Prövningens stund.
Välkommen att fira gudstjänst!
Läs gärna texterna som en väg till ett fördjupat möte.
1 Mos 4:3-7 
Jak 1:12-15
Matt 16:21-23
Ps 31:2-6

I gudstjänsten medverkar Frida Hellsing, Andreas Sköldmark m fl Sylvia Hermansson sjunger.
Det är söndagsskola och Klubb 10.12 och insamling till Equmeniakyrkans pastors- och diakonutbildning. (läs gärna nedan)
Och som en fortsättning på gudstjänstens gemenskap: kyrkfika!

/andreas sköldmark
pastor

___________________________________________

TILL EQUMENIAKYRKANS FÖRSAMLINGAR
10 mars är det bön- och offerdag för pastors- och diakonutbildning.
Equmeniakyrkan består av 690 församlingar runtom i vårt land. Från Trelleborg i söder till Malmberget i norr. Församlingen är Kristi kropp. Olika delar med olika funktioner. En viktig del i Kristi kropp är det vi i Equmeniakyrkan kallar de särskilda tjänsterna, diakoner och pastorer.
Gud är en personlig Gud som kallar alla till tjänst och en del till särskild tjänst. Det är inte en särskild sorts människor som Gud kallar till att vara pastorer och diakoner i Equmeniakyrkan. Det är kallelsen som är särskild.

Att vara pastor och diakon är att få möta människor i livets olika situationer och skiften. Det är att få gå med. Att lyssna och ta sig tid. Det är att vara förankrad i sin egen tro för att kunna dela den med andra. Att vara pastor är att kunna tolka och tyda bibeltexter, forma gudstjänster, leda församling och grupper, möta existentiella frågor, förstå samtiden, inspirera, utmana och trösta. Att vara diakon är att vara med och göra Guds kärlek synlig här på jorden. Denna kärlek tar sig många uttryck och den vill möta människors utsatthet med respekt, omtanke och solidaritet. Att vara diakon innebär att vara en röst för de utsatta i kyrka och samhälle, att synliggöra orättvisor och förtryck, både på ett strukturellt och personligt plan.

Att vara pastor och diakon kräver en bred kompetens. Därför behövs en utbildning som präglas av både bredd och fördjupning. En utbildning med både teoretisk skärpa och förankring i den praktiska verkligheten. Detta är en dag när vi i glädje och tacksamhet får vara med och göra skillnad, bidra både ekonomiskt och i förbön, för att vi ska ha goda medarbetare i vår kyrka också framöver. Stor del av utbildningen finansieras av statliga bidrag men inte allt. De medel vi idag gemensamt samlar in bidrar till att kunna genomföra andakter och gudstjänster, predikoövningar, röstoch talteknik, andligt forum, personbearbetande samtal med terapeut, forskning, temadagar, VFU med mera. Tack för din gåva och din förbön!

Marie Lindholm Handläggare medarbetarrekrytering, Kontaktperson diakonkandidater
Linnéa Lidskog Handläggare medarbetarrekrytering, Kontaktperson pastorskandidater

 

Ibland faller saker saker samman.
Alltså inte att det rasar – utan att det lägger sig fint tillsammans.
Så att man inte kan låta bli att tänka att Någon väver.
Att det är en fingervisning.
(Om man nu inte väljer att tro att det sker av en slump).
I vilket fall känns det så med söndagens tema och vår egen rubrik på fastetiden.

På söndag är det fastlagssöndagen och kyrkoårets tema är Kärlekens väg.
Vår rubrik på inbjudan till fasta är: Modet att avstå.
Jag tänker att de hör samman.
Att de kamrater på den väg som för till livet.
För kärlek är att avstå.
Och att avstå är att gå kärlekens väg.

Det är förstås lite på tvärs med denna världens sätt att tänka.
Där vi hela tilden ska lägga till.
Bygga på.
Förmera.
Köpa mer.

Men den kärlekens väg Jesus bjuder in till går i motsatt riktning.
Mot enkelhet.
Och helhet.

Kanske är det just det Jesus menar när han i söndagens text talar om att ”denna världens härskare ska fördrivas” – 
i samma andetag som han talar om att han ska avstå sitt liv.
Inte så lättsmält kanske.
Men en inbjudan till en väg.
Som inte är så enkel att gå.
Den är smal och man får vandra varsamt.
Men någon har gått före.
Och ingen av oss går ensam.

Välkommen till nattvardsgudstjänst på fastlagssöndagen.
Som en väg till egen reflektion och gudstjänstens fördjupning – läs gärna texterna innan:
Est 4:12-17 
1 Tim 2:4-6
Joh 12:20-33
Ps 86:5-11

Medverkar gör Andreas Sköldmark, Anders Sandberg. Pelle Tengblad och Tomas Udin med sång och musik.
Söndagsskola och kyrkfika.

 

 

/andreas sköldmark
pastor

Jag märker det hos mig själv.
Att jag blivit en sämre lyssnare.

Inte i jobbet.
Inte när jag sitter ner med en annan människa för att lyssna och samtala.
Men i vardagen.
Att jag allt oftare svarar eller ringer medan jag gör något annat.
Diskar, hänger tvätt, vallar skidor…
Något jag kan göra utan att egentligen tänka.
Men ändå märker jag att det gör något med mitt lyssnande.
Hela jag är inte där.

Kanske är det lite för mycket i mitt liv?
Så att jag fått för mig att jag inte riktigt har tid att bara lyssna.
Och jag tror inte jag är ensam.
Jag tror att lyssnandets konst i fara i det samhälle jag lever i.
För det är en konst.
En konst som vi inte kan vara utan.
Som bygger relationer, förståelse och väcker kärlek.
En konst som gör oss till Jag och Du med varandra.
Och med Gud.

I söndagens berättelse ur Johannesevangeliet möter vi två helt motsatta reaktioner på Jesu ord.
Någon kan säga: Aldrig har någon talat som han!
Någon annan säger: Kan något gott komma från Galiléen? 
Jag tänker att det måste handla om lyssnandet.
Samma ord.
Någon är där.
Öppen.
Närvarande.
Lyssnande.
Någon annan är också där.
Fylld av sitt eget.
Lomhörd.

På söndag är kyrkoårets tema; det levande ordet.
Läs gärna texterna inför söndagen – vad hör du?

Ps 119:129-135 
Rom 10:13-17
Joh 7:40-52
Ps 33:4-9

I gudstjänsten medverkar Frida Hellsing, Anna-Clara Lann m fl
Efter gudstjänsten; välkommen att dela gemenskapen vid kyrkfikat.

 

/andreas sköldmark
pastor

Det berättas om Paulus och Silas.
När de satt fångna höll de bön och sjöng lovsånger till Gud.
Jag tror det gäller ganska många fångna människor.
På olika sätt fångna.
När allt tas ifrån en.
När livet begränsas.
När mörkret tränger sig på.
Då ber man – och sjunger.

Jag funderar på det ibland.
Vilka sånger har jag i mig?
Vilka sånger är min skatt som bär livet?
Som föder hopp?
Om du blundar och lyssnar.
Vad sjunger inom dig?

På söndag är det önskesångernas gudstjänst i Equmeniakyrkan.
Vi sjunger tillsammans och lyssnar till tankar kring sångerna.

I kyrkans år vänder vi blicken mot påsk. 
Söndagen heter Septuagesima, vilket betyder att det är ungefär 70 dagar till påsk.
Temat för söndagen är Nåd och tjänst, vilket kommer att beröras i predikan.

Läs gärna bibeltexterna innan gudstjänsten:
Jona 3:10-4:11 
Fil 1:3-11
Luk 17:7-10
Ps 25:4-11

Välkommen till gudstjänst!
Medverkar gör Sören och Gittan Rudenstam, Andreas Sköldmark, Anna-Clara Lann m fl
Orgel och piano spelar Sven och Lisbeth Rubensson, Birgitta Häggström och Linnéa Stenmarker

Efter gudstjänsten är du välkommen att stanna på kyrkfika!

 

/andreas sköldmark
pastor

Hur skulle du beskriva världen vi lever i?
Orden kan vara många:
Liberal, postsekulär, god, ond, individualistisk, konsumistisk, orolig, ensam, ohälsosam, skrämmande, vacker, gränslös, omöjlig, rolig…
Kanske beskrivningarna är lika många som vi är som lever i den.
Jag tänker att vi nu är på väg att lämna den tid som haft ”projektet jag” som centrum, mål och mening.
Allt fler börjar erfara att det är något annat att vara människa.
Att vi alltid blir till i relation till ett Du.
Att vi behöver ett Vi för att finna mål och mening.

Bibeln beskriver världen som älskad av ett Du.
Ty så älskade Gud världen…
Jag tänker att det är avgörande för oss som kyrka hur vi beskriver den.
För vår beskrivning hänger samman med vårt uppdrag.
Jesus säger: som jag har älskat, så ska ni älska

På söndag är det gudstjänst, årshögtid och årsmöte i Equmeniakyrkan Kaxholmen.
Det handlar om hur vi ser på världen, på oss själva och på Gud.
Vilka vi är och vart vi är på väg.
Därför möts vi först till gudstjänst och nattvard.
Vi börjar i vårt möte med den Gud som vänder sitt ansikte till oss i Jesus och är närvarande hos oss som Ande.
Sedan till förhandlingar, beslut och val. Bland annat om reviderade stadgar och församlingsordning
Det är också offerdag till vår församling – vi tänker att vi denna dag ger lite extra; av tacksamhet för vad som varit och i glädje över vad som kommer. Kanske som ett verkligt offrande för vi tror att kyrkan rör vid det som är allra viktigast i våra liv.

I gudstjänsten medverkar Märta Wändahl, Andreas Sköldmark och många fler. Sång och musik av Linnéa Stenmarker.
Både till gudstjänst och årsmöte är alla välkomna.
Under årsmötet visas det film för de barn som vill.
I en paus blir det sopplunch och kaffe.

Välkommen!

 

/andreas sköldmark
pastor

Nu drar Equmenia igång igen välkomna alla ni som är med eller vill vara med i scout, konfa, söndagsskola eller tonår. 

Spårarscout  

Samlas: Torsdagar kl. 18.30 – 19.45   

Ålder: Årskurs 2 och 3  

Upptäckarscout/Äventyrarscout

Samlas: Torsdagar kl. 18.30 – 19:45.

Ålder: Årskurs 4-

Söndagsskolan

Ålder: Från 4 år 

Tonår 

Ålder: Från 7:an och uppåt

Många som mötte honom såg det inte.
Många som hörde honom ville inte lyssna.
Många som såg honom stod inte ut med den han var.
Men några såg.
Några hörde.
och några älskade den han var.

Så kan man också beskriva Jesus –
Gud och människa på en och samma gång –
och människors sätt att förhålla sig till honom.

Hur förhåller du dig?
Vem är Jesus för dig?
Vad ryms, och vad ryms inte, i din bild av honom?

På söndag handlar det om Jesus.
Hans möte med släktingen Johannes – som döper honom.
Kyrkoårets tema är ”Jesu dop”.
Predikan denna söndag blir ett samtal om vem Jesus är och betyder i våra liv.

Medverkan av Dan Palmér, Ann-Sophie Palmér, Andreas Sköldmark m fl
Kyrkfika.
Välkommen!

/andreas sköldmark
pastor 

 

För de flesta av oss hör julklappar till julen.
Det kan vara fint – både att få och att ge.
Men de bär också en tydlig hälsning till livet:
Det är insidan som spelar roll!

Kvittar om pappret är aldrig så glansigt och snörena har den allra vackraste krusidull –
det är vad som finns på insidan som räknas.
Ibland har vi blivit besvikna.
För utsidan lovade så mycket mer.
Ibland glatt överraskade.
För utsidan berättade inte allt.

Vad har ditt julfirande för insida?
Hör den ihop med utsidan?
Eller lurar besvikelsen bakom hörnet – för utsidan lovar så mycket?
Vågar du förvänta dig en god överraskning?
Att insidan är vackrare än du kunde tänka?

Jag tror julens gudstjänster kan hjälpa oss att upptäcka julens insida.
Att utsidan inte berättade allt – och kanske får vi bli glatt överraskade.
Så välkommen att fira julhelgens gudstjänster med oss!

24 dec 11.00     Julbön   ”På insidan”
Medverkan: Andreas Sköldmark, Evelina Krook Rudenstam, Kirsten Björnlinger och många barn!               
Sång & musik: Piah, Matilda, Maja och Anders Sandberg

26 dec 10.00     Annandagsgudstjänst ”för världens skull”                                   
Medverkan: Andreas Sköldmark, Hasse Lann, Rune Emanuelsson m.fl.
Sång av Anna Nilsson                    
Insamling till Equmeniakyrkans internationella arbete

31 dec 10.00     Nyårsgudstjänst med nattvard
Medverkan: Frida Hellsing, Cecilia Emanuelsson m.fl.
flöjtmusik av Maria Kiland

6 jan 10.00       Trettondagsgudstjänst följt av julfest                          
Medverkan: Musikutskottet, Andreas Sköldmark, Frida Hellsing m.fl.                                    
Efter gudstjänsten blir det julfestlig grötlunch

 

/andreas sköldmark
pastor

Några av er minns nog.
Det väldigt fina barnprogrammet Fem myror är fler än fyra elefanter.
Där Brasse som kom med Latjolajban-lådan.
(Förresten ganska lik Konkarongenväskan i Equmeniakyrkan)
Full med spännande djur.
Gläntade lite på locket och en väldig kakafoni hördes.
Han var tvungen att få tyst på alla djuren för att kunna öppna.