Några av er som läser har kanske egen erfarenhet.
För mig är det bara berättelser.
Om hur det var i slutet av gudstjänsterna förr.
Eller mötet.
För så hette det nog, man gick på möte.
Efter predikan sjöng kören.
Pastorn vandrande då ner från podiet och gick mittgången ner.
Såg sig om i bänkarna.
Några hukade sig i rädsla.
Andra mötte blicken med frimodighet.
Och några fick frågan: Hur har du det med Gud?
Eller; är du frälst?
Nu gör vi inte så.
Kanske för att kulturen förändrats.
(Man kan t ex fundera över värdet i orden ”möte” och ”gudstjänst”)
Kanske för att integriteten blivit större hos oss.
Kanske för att några fått djupa sår och känt sig kränkta.
I vilket fall gör vi inte så längre.
Men frågorna är viktiga!
Hur har du det med Gud – egentligen?
Om du skulle ta tempen på din gudsrelation.
Vad skulle den visa?
Och skulle du säga om dig själv att du är frälst?
Och beroende på vad du svarar på den frågan:
Varför/varför inte?
På söndag är temat i kyrkoåret: frälsningen.
Texterna som hör till är inte så enkla – men läs dem gärna:
1 Mos 45:4-8
1 Pet 4:12-19
Matt 23:37-24:2
Ps 62:10-13
I gudstjänsten blir det personliga reflektioner kring frälsning och sång av Strängabröderna under ledning av Lars-Johan Borg.
Medverkar Andreas Sköldmark, Kirsten Björnlinger, Piah och Anders Sandberg, Roger och Ninna Siverth m fl
Kyrkfika och söndagsskola.
Välkommen!
/andreas sköldmark
pastor
