Så står det på en stor gammal skylt vid muséet i Kaxholmen.
I mig väcker den obehag.
Kanske för att jag anar ett hotande pekfinger bakom frågan.
Kanske för att den väcker en Gudsbild inom mig som jag inte tycker om.
Den bild som är krav och inte nåd.
Den bild som skrämt många – ibland till tro men ofta till att lämna både kyrka och Gud.
Det är domsöndag på söndag.
Domsöndag väcker också lätt de känslorna inom oss;
rädslan för att inte räcka till.
Inte duga.
I en del kyrkliga traditioner heter det Kristi Konungens dag istället.
Det är bättre.
Visserligen tror jag domen behövs.
För min egen men framför allt för världens skull.
Domen över all orättvisa.
Domen över all ondska.
Domen över allt djävulskap.
Men det gäller att komma ihåg vem som dömer.
Att det är människosonen.
Han som hänger på korset för all världens skuld.
Han som söker det förlorade tills han finner det.
Han som säger till rövaren; redan idag ska du vara med mig i paradiset.
När jag tänker så behöver jag inte vara rädd.
Jag kan t o m längta lite grann…
Om jag är redo vet jag inte.
Men han får gärna komma snart.
Välkommen till gudstjänst på söndag.
Det blir medverkan av Lisbet Rubensson, Frida Hellsing och ungdomar. Sång av Dan Palmér.
Kyrkfika som alltid.
Läs gärna söndagens texter:
Dan 7:9-10
Upp 20:11-21:5
Joh 5:22-30
Ps 102:26-29
/Andreas Sköldmark
pastor
